Kvartsdamm

Kvarts är jordskorpans vanligaste mineral, och är även en av de vanligaste exponeringarna i yrkeslivet. Bland dem som löper högst risk för exponering finns byggnads- och anläggningsarbetare, samt de som arbetar inom stål- och metallframställning. Inandning av kvartshaltigt damm ökar risken att drabbas av KOL, silikos och cancer.

Eftersom kvartsdamm inte syns är det viktigt att man gör en kontroll av halterna i den aktuella miljön innan arbetet påbörjas – därefter bedöms om man bör använda skyddsutrustning, och i så fall vilken.

Aktivt skydd mot kvartsdamm

Att skydda sig mot kvartsdamm grundar sig bland annat i:

Gör en riskbedömning
Undersök möjligheterna – går det att eliminera eller begränsa problemet?

Personlig skyddsutrustning
Om kvartsdammet inte kan undvikas krävs personlig skyddsutrustning med ett anpassat andningsskydd.

Kontrollera andningsskyddet
Användaren bör kontrollera andningsskyddets täthet inför varje arbetspass – tänk på att skägg och skäggstubb minskar skyddseffekten avsevärt.

Andningsskydd mot kvartsdamm

Här hittar du produkter som skyddar dig mot kvartsdamm.

Kontakt

Vill du ha mer information eller beställa en kostnadsfri riskanalys?

Från riskanalys till uppföljning

Vi hjälper er att genomföra en riskanalys tillsammans med både skyddsansvariga och användare.

Vad är kvartsdamm?

Kvarts är jordskorpans vanligaste mineral och finns i många vanliga bergarter, t. ex. granit, gnejs och sandsten. Dammet uppstår när man arbetar med materialet. Kvarts ingår i till exempel vägdamm, stendamm och betongdamm.

Kvartsdamm innehåller små, små partiklar som kan komma ner i lungorna när man andas in den dammiga luften. Partiklarna kapslas in i ärrvävnaden i lungblåsorna vilket resulterar i inflammation och ärrbildning i lungvävnaden.

Vad är riskerna med kvartsdamm?

De allra minsta partiklarna i kvartsdammet kan tränga ända ner i lungblåsorna med inandningsluften och kapslas in i ärrvävnad i lungblåsorna. Det ger inflammation och ärrbildning i lungvävnaden. Inandning av kvartshaltigt damm kan ge upphov till KOL och silikos (stendammslunga) som är en obotlig sjukdom, och även cancer.

Silikos leder i ett senare skede till nedsatt lungfunktion och ökad belastning på hjärt-kärlsystemet. Det allra tidigaste stadiet i sjukdomen kan vara svår att upptäcka, även på röntgen. I regel uppträder silikos först 10–30 år efter det att exponeringen för kvartsdamm började. Under de senaste tio åren har årligen 5–10 personer i Sverige avlidit i silikos (de flesta är över 65).

Risken för cancer ökar när man utsätts för kvartsdamm. De som redan har silikos har ökad risk att få lungcancer. Enligt vissa studier ökar risken för lungcancer med upp till 25% vid exponering av kvartsdamm om man även är rökare.

Exponering mot kvartsdamm har också visat sig bidra till uppkomst av följdsjukdomar som ledgångsreumatism, sklerodermi, och SLE (systemisk lupus erytematos).

Vanligt utsatta branscher/roller inom kvartsdamm?

Kvartsexponering tillhör en av de vanligaste exponeringarna i yrkeslivet. I en internationell genomgång av yrkesexponeringar listades kvarts som det ämne som högst andel arbetare exponerades för. Det har beräknats att fler än 3 miljoner arbetare i Europa exponeras för kvarts genom sitt yrke.

Den största gruppen som utsätts för kvartsdamm är byggnadsarbetare.

Vanliga branscher där det finns risk för exponering mot kvartsdamm:

Mineralutvinning
Sand-, grus- och bergshantering
Byggnads- och anläggningsarbete
Sandupptagning bl. a från gator
Stål- och metallframställning
Betong- och betongvaruindustri
Stenindustri
Porslins- och keramiktillverkning
Glas- och slipvarutillverkning
Färg-, plast- och limtillverkning
Gjuterier
Asfaltverk
Rotsakshantering inomhus
Tandtekniska laboratorier
Grusning och sopning av gångar
Kristobalithantering
Slipning, borrning eller bilning i betong, tegel, puts och murbruk
Stenläggning
Rivningsarbeten

Vad säger lagen?

Riskbedömning

Kvartsdamm syns ej. Det är därför viktigt att man innan arbetet påbörjas i miljöer där det finns risker att man gör en kontroll av halterna och därefter gör en bedömning om man behöver använda skyddsutrustning och i så fall vilken utrustning som krävs. Riskbedömningen ska dokumenteras.

Saknas dokumentation utdöms sanktionsavgift på 15.000 - 150.000kr beroende på antalet anställda.

Hygieniskt gränsvärde Kvartsdamm, 0,1 mg/m3

Hygieniskt gränsvärde Kristobalit (variant av kvartsdamm), 0,05 mg/m3

Hygieniskt gränsvärde Tridymit (variant av kvartsdamm), 0,05 mg/m3

(Hänvisning: Arbetsmiljöverket, AFS 2015:2 Kvarts – stendamm i arbetsmiljön)

Såhär skyddar du dig mot kvartsdamm!

Gör riskbedömning. Går det att eliminera problemet? Om inte går det kanske att begränsa genom i första hand välja sådan arbetsutrustning som medför att kvartshaltigt damm sprids så lite som möjligt? Eller kapsla in så att dammspridning inte når medarbetare. Tänk på att rengöra rutinmässigt. Om man inte kan eliminera eller begränsa tillräckligt krävs personlig skyddsutrustning.

Andningsskydd

När resultatet av riskbedömningen och val av åtgärder visar att andningsskydd behövs, ska skyddet vara sådant som förhindrar inandning av kvartshaltigt damm. Skyddet ska vara anpassat till

användaren.

En halvmask med utbytbart filter klass P3 är ett exempel på andningsskydd som normalt ger tillräckligt skydd.

När arbetet är fysiskt krävande eller tar längre tid än två timmar bör ett fläktmatat andningsskydd eller en andningsapparat med extern tillförsel av luft användas.

För att uppnå avsedd skyddseffekt, är det viktigt att användaren av andningsskyddet har gjort en kontroll av tätheten inför varje arbetspass. I andningsskyddets bruksanvisning beskrivs hur täthetskontrollen ska gå till. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Skägg och skäggstubb minskar skyddseffekten avsevärt.

Det ska finnas dokumenterade rutiner för anpassning, kontroll, underhåll och förvaring av andningsskydd. Arbetstagarna ska kunna förstå rutinerna och rutinerna ska finnas tillgängliga på arbetsstället.