Töm listan

Är du säker på att du vill tömma listan?
Orderrader:
0

Töm inköpslista

Du har 0 orderrader i din inköpslista.
Är du säker på att du vill tömma inköpslistan?

Din inköpslista

Någonting gick fel när priserna hämtades. Försök igen.

Din inköpslista är tom

Fakta och EN-standard

Fallskydd används vid risk för fall från höjd i arbetsmiljön på tak, maskiner, traverser, vid byggnation av ställningar eller andra platser där kollektiva fallskydd eller andra metoder är uteslutna. För att uppnå avsedd skyddseffekt måste arbetsgivaren säkerställa korrekt val av utrustning, individuell anpassning samt regelbunden kontroll och dokumenterad besiktning.

Dessutom skall medarbetarna genomgått en relevant fallskyddsutbildning.

Huvudtyper av fallskydd:

  • Avspärrning – För att förhindra tillträde till ett område med risk
  • Skyddsräcken – dessa ska vara utformade så att fall till lägre nivå förhindras
  • Skyddstäckning - över hål, öppningar och motsvarande för att förhindra fall
  • Skyddsnät – dessa är utformade så att skada vid fall till lägre nivå begränsas
  • Fasta arbetsplattformar – stationär, stabil arbetsyta avsedd för säkert arbete på höjd
  • Ställningar – såsom byggställning och plattformsstege
  • Arbetskorgar – till exempel vid fasadtvätt
  • Mobila arbetsplattformar – såsom saxlift eller bomlift kan vara en typ av gemensamt skydd som ofta behöver kompletteras med personlig fallskyddsutrustning
  • Om gemensamma fallskydd inte kan tillämpas eller inte är tillräckliga måste personlig fallskyddsutrustning användas

 

Olika typer av fallskyddskomponenter:

  • Fallskyddssele – fördelar kraften vid ett fall och håller användaren i korrekt kroppsläge
  • Falldämpande kopplingslinor – minskar kraften som uppstår vid ett fall.
  • Fallskyddsblock – lina som automatiskt sträcks och låser vid plötslig rörelse, likt ett bilbälte
  • Förankringspunkter – fasta eller temporära infästningar med definierad hållfasthet
  • Positioneringsutrustning – håller användaren stabilt på plats under arbete, utan att tillåta fall

Personligt fallskydd kräver korrekt inställning och passform. Faktorer som fel storlek, felaktigt justerad sele eller bristande kompatibilitet med annan utrustning påverkar både komfort och säkerhet.

Regelbunden inspektion och årlig besiktning är obligatorisk enligt standard och tillverkarens krav.

 

Att tänka på vid val av fallskydd:

  • Riskbedömning – fallhöjd, arbetsmoment, underlag, hinder och möjligheterna till snabb räddning.
  • Arbetsförhållanden – väder, trånga utrymmen, skarpa kanter, kemikalier eller heta ytor.
  • Kompatibilitet – att alla komponenter arbetar ihop och är godkända för användning tillsammans, samt att de fungerar med annan personlig skyddsutrustning som hjälm eller arbetskläder.
  • Räddningsplan – krav på tydlig och genomförbar plan för räddning vid fall. Vid en fallolycka får en person aldrig lämnas att "hänga".
  • Individuell anpassning – rätt passform, justering och korrekt användning av sele och kopplingsutrustning.


Syftet är att förhindra fall eller minimera skador vid ett fall utan att introducera nya arbetsmiljörisker, såsom pendelfall, upphakning eller rörelsebegränsningar. Val av system, komponenter och korrekt storlek är avgörande för funktion och säkerhet.

Sammanställning av EN‑standarder för fallskyddsutrustning

Relevanta EN‑standarder, uppdelade efter produktkategori.

1. Övergripande system- och teststandarder

EN 363 – Personliga fallskyddssystem
Den primära systemstandarden som definierar alla typer av fallskyddssystem, deras syften och hur de byggs upp.

  • Klassar fallskydd i fem metoder: fallskydd, fallförhindrande, arbetspositionering, reparbete och räddning
  • Anger systemkomponenter såsom kroppsburna selar, kopplingsanordningar, falldämpare, fallskyddsblock och förankringssystem
  • Understryker att system som förhindrar fall alltid är att föredra framför system som enbart stoppar fall
  • Krav på märkning och information: Det säkerställer att tillverkare ger tydlig information om hur utrustningen ska användas och kontrolleras

 

EN 364 – Provningsmetoder för fallskyddsutrustning

  • Definierar standardiserade testmetoder för alla komponenter inom fallskydd
  • Säkerställer att testresultat är jämförbara mellan tillverkare och produktkategorier

 

EN 365 – Allmänna krav: märkning, instruktioner, kontroll

  • Anger minimikrav för bruksanvisningar, underhåll, periodiska kontroller, reparation, märkning och förpackning av all fallskyddsutrustning
  • Gäller för både kroppsburna selar och tillbehör som används vid fallskydd, arbetspositionering, åtkomst och räddning
2. Förankringsanordningar

EN 795 – Förankringsanordningar (Typer A–E)

Standard för hur och var en användare får koppla sitt fallskyddssystem.

  • Typ A: Fast installation, kräver strukturell infästning
  • Typ B: Flyttbara ankarpunkter, kräver ej fast installation
  • Typ C: Horisontell flexibel lina
  • Typ D: Horisontell skena
  • Typ E: Motviktsankare

 

EN 353‑1 – Glidlås på skena eller vajer

  • Mobila fallskydd med vertikal lina/skena
  • Låser automatiskt vid fall
  • Brottstyrka> 15 kN

 

EN 353‑2 – Glidlås på flexibel ledare

  • Fallskydd på rep eller vajer (flexibel lina)
  • Kräver ofta motvikt för korrekt funktion
  • Brottstyrka> 15 kN
3. Selar

EN 361 – Fallskyddsselar

Den centrala standarden för selar avsedda för falluppfångning.
Testar bland annat:

  • Dynamiskt falltest (100 kg, 4 m fall)
  • Max tillåten kraftöverföring ≤ 6 kN
  • Statisk hållfasthet 15 kN, 3 minuter
  • Korrosionsbeständighet (saltsprej 24–48 h)

Ställer strikta krav på D‑ringar, sömmar, webbing och CE‑märkning.

 

EN 358 – Stödlinor och positioneringsselar

  • För arbetspositionering och stöd/positioneringsslina, ej för falluppfångning
  • Minst 15 kN hållfasthet på förankringspunkter

 

EN 813 – Sittselar

Används vid rope access eller arbete där användaren sitter belastad i selen.

EN 1497 – Räddningsselar

Specifik standard för selar avsedda för räddningsinsatser.

 

EN 1498 – Räddningsöglor

Definierar räddningsöglor och deras kategorier, används vid evakuering.

4. Kopplingslinor, dämpare och fallblock

EN 354 – Kopplingslinor

Anger krav på linor som förbinder selen med förankringspunkt eller dämpare.

 

EN 355 – Falldämpare
Dämpare ska reducera kraften vid fall till acceptabel nivå (≤ 6 kN).

 

EN 360 – Självindragande fallskyddsblock (SRL/Fallskyddsblock)

Krav för block som automatiskt drar in lina och låser vid fall.

 

EN 362 – Karbiner

Testar hållfasthet, låsmekanismer och korrosion.

5. Räddnings- och åtkomstutrustning

EN 341 – Nedfirningsutrustning

Reglerar utrustning för kontrollerad nedfirning vid räddning.

 

EN 1496 – Räddningslyftanordningar

Utrustning som används för att lyfta en person vid räddning.

 

EN 353‑system och rope access enligt EN 363

Används tillsammans med arbetsrep + backup-rep i reparbete.

6. Kompletterande PPE för arbete på höjd

EN 397 – Skyddshjälmar för industri

Standard för hjälmar som ofta används tillsammans med fallskydd.

EN 1868 – Terminologi

Standardiserar termer och uttryck inom fallskyddsutrustning.

Meddelande från Ahlsell

Javascript är avstängt i din webbläsare. För full funktionalitet rekommenderar vi att du slår på Javascript