Slutna utrymmen

Vad är ett slutet utrymme?

Ett slutet utrymme har ofta begränsade öppningar och är svåra att ta sig in i och ut ifrån. I många fall är ventilationen begränsad, ibland saknas det helt, och utrymmena är inte lämpliga för varaktigt arbete.

Exempel på slutna utrymmen

Silos, brunnar, kylrum, cisterner, tankar, containrar och lastutrymmen.

Vanligt utsatta branscher

• Jordbruksbranschen
• Livsmedelsindustrin
• Kemikalieindustrin
• Vattenreningsindustrin
• Avfallsindustrin
• Transportbranschen
• Fastighetsbranschen

Vilka risker finns det med att arbeta i slutna utrymmen?

Syrebrist, brand och explosion är några av riskerna när ett arbete ska genomföras i de här miljöerna. Dessutom finns det risk för bland annat fallolyckor.

• Syrebrist. Om syret i luften minskar eller ersätts av giftiga gaser kan du drabbas av huvudvärk och medvetslöshet. I värsta fall är livet i fara.
• Brand och explosion. På grund av frisläppning av gaser överdrivet hög värme och elfel finns hög risk för både brand och explosion.
• Fallolyckor. Felaktigt hanterad personlig säkerhetsutrustning i kombination med höga höjder kan leda till fallolyckor.
• Drunkning i fall där vattennivåerna plötsligt stiger.
• Hörselskador orsakade av höga ljud som förstärks i utrymmet.
• Oförutsägbara risker. I trånga och slutna utrymmen kan en incident leda till att fel beslut fattas i panik.

Så här skyddar du dig mot olyckor i slutna utrymmen

Kontrollera luften innan arbetet påbörjas

Innan arbeta påbörjas i slutna utrymmen ska alltid riskbedömning genomföras. Arbetet får påbörjas först när man är säker på att halten syre inuti det slutna utrymmet är tillräcklig, att där inte finns någon hälsofarlig gas och att det inte råder någon explosionsrisk. Viktigt är att tänka på vilken mask man använder, halvmask, helmask med friskluftsfläkt eller tryckluftsmatad mask. Tänk på att skägg kan göra att masken läcker.

Riskbedömningen kan handla om att:

• Mäta syrehalten för att kontrollera att den inte är för låg. Om syrehalten är för låg blir man snabbt medvetslös och flera dödsfall har inträffat på detta sätt. Om det finns risk för låg syrehalt, ska syrehalten mätas innan arbetet påbörjas.
• Om utrymmet kan innehålla rester eller ångor av brand- eller explosionsfarliga ämnen, ska man mäta för att kontrollera att det inte finns risk för explosion (om det inte är uppenbart att halterna är så låga att det inte finns någon som helst risk för explosion).
• Mäta halten av hälsofarlig gas, till exempel svavelväte eller koloxid som kan finnas i utrymmet.
• I stället för att mäta kan man vädra utrymmet väl under flera timmar innan arbetet påbörjas, men då måste man vara säker på att vädringen är effektiv (att bara öppna en lucka brukar inte vara tillräckligt).

Om mätning av explosionsrisk

• Risken för explosion mäts med en explosimeter. Kontrollera att explosimetern är ex-klassad, och kan användas i den typ av utrymmen som den är tänkt att användas i (beror på vilka gaser eller ångor som förekommer och zonindelning).
• Samtidigt som man mäter explosionsrisken, behöver man mäta syrgashalten, eftersom man underskattar explosionsrisken om syrgashalten är lägre än normalt.
• Vid arbete som inte är hett och inte innefattar något som kan fungera som tändkälla, får 25 % av den undre explosionsgränsen inte överskridas (om syrgashalten är 21 %).
• Vid hett arbete får inte 5 % av undre explosionsgränsen överskridas (vid 21 % syrgashalt).

Upprätta en räddning och- evakueringsplan

Olyckor i slutna utrymmen är stressframkallande. Att ha klara rutiner och anpassade åtgärder för vad som ska göras om en olycka sker är nödvändigt. En tydlig beskrivning i punktform om vad som ska göras vid en eventuell olycka, ska alltid upprättas innan arbetet börjar.

Vad säger lagen? Vad är arbetsgivarens ansvar?

Lagen säger: AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker.
När en undersökning och riskbedömning ska göras 5 § Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten ska undersökas och bedömas enligt 6-9 §§ så ofta som förhållandena i verksamheten kräver. Dessutom ska sådan undersökning och riskbedömning alltid genomföras när verksamheten förändras tillfälligt eller permanent eller om det kan antas att resultatet av riskbedömningen kommer att påverkas med anledning av ny information. Luften ska undersökas och bedömas varje gång arbete ska påbörjas i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme eller liknande. Om det inte är uppenbart att luften är säker ska luftens innehåll av syrgas och hälsofarliga ämnen mätas och explosionsrisken bedömas genom att mäta halten brännbara gaser och ångor. Arbete får inte påbörjas innan en undersökning och riskbedömning har genomförts och nödvändiga åtgärder vidtagits för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande 31 § Innan man påbörjar arbete i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme eller liknade ska en särskild riskbedömning göras enligt 5 § tredje stycket. Vid tillämpning av 8 och 9 §§ ska man bedöma om luften behöver kontrolleras fortlöpande under arbetet. Om utrymmet inte kan ventileras så att luftens sammansättning blir säker ska lämpligt andningsskydd användas.

Arbetsgivarens ansvar: AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Så här står det i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö: 5 §
5 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna. Arbetsgivaren har, enligt Arbetsmiljölagen, skyldighet ur ett arbetsmiljöhänseende att vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra och att minska ohälsa och olycksfall. Detta är ett långtgående ansvar. Kravet på åtgärder varierar utifrån typen av verksamhet som arbetsgivaren bedriver. Konkret kan man säga att arbetsgivaren är skyldig att uppdatera sig och att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

Det innebär att:

• Undersöka
• Bedöma risker (skriftligen)
• Vidta åtgärder som behövs
• Kontrollera och löpande utvärdera ovan

Det är viktigt att du som arbetsgivare håller dig uppdaterad och involverar skyddsombud eller arbetsmiljöombud. Samt håller arbetstagare informerade och uppdaterade om hur arbetsgivaren bedömer situationen.

Övriga riskområden