Hudskador

Huden är vårt största organ, på en vuxen människa är den cirka två kvadratmeter stor. Kanske är det just därför vi ibland slarvar med att skydda den, vilket leder till att hudens naturliga skyddseffekt minskar och skadorna ökar. Du kan förebygga hudskador genom att se till att minimera din hudexponering för skadliga ämnen, till exempel genom att använda rätt personlig skyddsutrustning.

Aktivt skydd mot hudskador

Att skydda sig mot hudskador grundar sig bland annat i:

Undvik eller byt
Det bästa sättet att undgå hudskada är att undvika eller byta ut frätande, irriterande och allergiframkallande ämnen.
Använd rätt utrustning
Går det inte att byta ut ett ämne som skadar huden, kan du minska exponeringen genom att välja bättre tekniska lösningar och arbetssätt. Nyare utrustning ger i bästa fall mindre risk för exponering.
Planera och agera
Oavsett vilka åtgärder som arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om gäller det att planera arbetet väl. Om ändringar sker i arbetet måste arbetsgivaren göra en ny riskbedömning.

Kontakt

Vill du ha mer information eller boka en kostnadsfri riskanalys?

FAQ om säkerhet på jobbet

Frågor och svar som rör hälsa och säkerhet, arbetsmiljö och hur du skyddar dig med mera.

Vad är riskerna med hudskador?

Många kemikalier kan påverka hudens yta medan andra kan tränga längre in i huden, nå in i kroppen och skada inre organ. Hudskador kan både uppstå direkt och efter en längre tid. Skador som inte syns direkt kan vara svåra att koppla till exponeringen vilket leder till att rätt åtgärder inte sätts in i tid.

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Handeksem är vanligast hos unga kvinnor.

De flesta fall av arbetsrelaterade hudproblem innefattar hudirritation och allergiska reaktioner, som står för upp till 95% av fallen, följt av hudcancer.

Så här skyddar du dig mot hudskador

Det finns en rad externa faktorer som orsakar hudskador. Så här kan du skydda dig:

Kyla – Varma kläder och handskar, mössor, gärna lager på lager principen

Värme – Kläder och handskar som skyddar mot värme, här funkar även lager på lager princip, tänka på att inte använda material som kan smälta

Fukt – Använda handskar, engångsoveraller, stövlar, innervantar, engångshandskar, förkläden, smörja sig ofta

Kemikalier – Ta hjälp att använda rätt material som skyddar mot ämnet. Rätt engångsoveraller, stövlar, huvar, handskar

Nötning – Handskar, arbetskläder, knäskydd, arbetsskor, iläggsulor. smörja sig

Solljus – Heltäckande kläder och huvudskydd, tält/parasoll

Damm – Engångsoveraller, handskar, ansiktskydd. utsug, bra ventilation, städning

Allergi – Ta bort allergena ämnen till exempel nickel, krom, latex. Använda rätt skydd

Smörja sig. Kontrollera utslag och irritationer, använd oparfymerade tvål och tvättmedel. Använd återfuktande rengöringsmedel.

Yrkesroller och branscher som är mest utsatta för att drabbas av hudskador i samband med arbete

bilservice
byggnadsindustri
elektronikindustri
fiskberedningsindustri
glas- och betongarbete
gummi- och plastvaruarbete
kemiskt processarbete
lantbruks- och växthusmiljöer
livsmedelsindustri
läkemedelsindustri
målnings- och golvbeläggningsarbete
stål-, metallverks- och gjuteriarbete
verkstads- och byggnadsmetallarbete
el- och telemontör
fordons- och maskinoperatör
fräsare
lagerarbetare
murare
målare
snickare
svarvare

Vad säger lagen? Vad är arbetsgivarens ansvar?

Arbetsgivaren ska undersöka och bedöma risker i verksamheten

Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning av verksamheten på arbetsstället. I riskbedömningen går man igenom vilka risker som finns i arbetet och vilka åtgärder som behövs för att minimera riskerna. Resultatet av riskbedömningen ska dokumenteras och finnas tillgängligt för personalen samt för Arbetsmiljöinspektörer.
Det är arbetsgivaren som ska förse den anställde med den personliga skyddsutrustning som man i riskbedömningen kommit fram till behövs.
Personlig skyddsutrustning är utrustning som används av en enskild person och som man har på sig eller håller som skydd.
Arbetsgivaren kan även undersöka hur arbetet är organiserat och minska riskerna som det innebär. Då kan han eller hon till exempel behöva vidta åtgärder som att begränsa tiden som arbetstagaren är exponerad för risken, införa slutna processer för att minska exponering eller arbetsrotation.